iidalinneas

att ta vara på det du har. det är nog de klokaste orden man kan säga egentligen. trots att jag hört dem så många gånger så har jag aldrig riktigt funderat över dem. funderat över vad de egentligen innebär. det kan låta som en gammal klyscha, men det stämmer så himla bra. det är klart att jag hela tiden uppskattar allt jag har, mina fina vänner, min familj och allt som hör till. det gör jag, otroligt mycket, men jag brukar aldrig fundera över att jag kanske inte alltid har dem kvar. att alla inte alltid kommer finnas där vid min sida. det gäller att ta tillvara på alla små stunder. alla små, fina stunder. för sen finns de kanske inte kvar. saker kan vändas upp och ner så fort. på några dagar, timmar eller minuter kan allting förändras. det du för några veckor sedan såg som en självklarhet kanske inte längre finns kvar. den dag som du en gång trodde skulle bli en väldigt fin och betydelsefull dag kan bli något helt annat. det kan bli en sorgsen dag, eller helt enkelt en ännu bättre dag. man kan aldrig riktigt veta. man vet aldrig hur morgondagen ser ut. det enda du vet något om är idag. idag och inte imorgon. det blir aldrig riktigt som man har tänkt sig. det är något jag verkligen har lärt mig. att man inte ska planera för mycket för framtiden, för man vet aldrig hur den ser ut. man vet inte ens hur morgondagen ser ut. det enda man vet något om är idag. sen kanske det är försent. försent för att ångra, försent för att gå tillbaka. försent för att få allt som det var förut, så som det borde vara.



en dag som kunde varit fylld av så mycket kärlek
blir istället fylld av en månads ensamhet